Kypert / Twill

English within the text- Translated by Anna Lindemark, Lindemark Text

Swedish
Kypert
Kypert är den andra av våra 3 grundbindningar. Minsta antalet skaft som kan användas är 3, men rapporten kan vara hur stor som helst. Det är antalet skaft i vävstolen som utgör begränsningen. Den vanligaste formen är 2/2 kypert – en så kallad fyrskaftskypert, dvs en liksidig kypert där tråden binder över två trådar under två trådar, och nästa tråd binder likadant, men är förskjuten uppåt eller nedåt ett steg så att tyget får ett karaktäristiskt diagonalmönster. Denna form är den vanligare, och i Sverige dyker den upp under järnåldern.

English
Twill
Twill is the second of the three basic bindings. The minimum number of shafts used is 3, but the report has no limit. It is the number of shafts in the loom that set the limit. The most common form is 2/2 twill called a four-shaft twill, that is, an equilateral twill where the thread binds over two threads and under two threads, and the next thread binds in the same way, but is adjusted one step up or down to create a characteristic diagonal pattern in the fabric. This is the most common form, and in Sweden, it appears during the Iron Age.

Swedish
3-skaftskypert
, 1/2 kypert, som är den kypert som har minst mönsterrapport kan aldrig vara liksidig, eftersom den är konstruerad på 3 skaft. Denna kypert blir mycket vanlig under äldre medeltid, medan 2/2 kypert är vanligt förekommande oavsett tidsperiod.

I en 3-skaftskypert har den ena sidan alltid fler synliga varptrådar, och den andra sidan har fler synliga inslagstrådar, vilket gör att denna kypert är lite svår att känna igen. På ena sidan kommer man att se en karaktäristisk diagonalrand, men på den andra sidan är tyget förvillande likt tuskaft.

English
3-shaft twill, 1/2 twill, which is the smallest twill pattern, can never report, as it is designed on three shafts, to be equilateral. This twill becomes very common during the early Middle Ages, but the 2/2 twill is common regardless of time period.

In a 3-shaft twill, one side will always display more visible warp treads, while the other side displays more visible weft threads, which makes this type of twill a bit tricky to recognize. On one side, there is the characteristic diagonal stripe, while on the other side, the fabric is very similar to a plain weave.

Swedish
2/2 kypert kan man välja att göra oliksidig, då som en 1/3 kypert eller en 3/1 kypert. Detta brukar man kalla för varp- eller inslagseffekt. Detta är inte vanligt under förhistorien och inte heller i det medeltida fyndmaterialet. Men det förekommer i mer exklusiva tyger där man utnyttjar varp- och inslagseffekt för att skapa mönster.

English
2/2 twill can be made unequal, that is, as a 1/3 twill weave or a 3/1 twill. This is usually known as warp- or weft effect. This is not commonly occurring in in prehistoric finds, nor in finds from the Middle Ages. But there are some exclusive fabrics that use warp and weft effects to create patterns.

Swedish
Kyperten är ett lösare bundet tyg än tuskaft och blir därför lite lösare och mjukare. Kypert är mer elastiskt, framförallt i diagonalriktningen, ”på skrådden”. Inga tyger är egentligen speciellt elastiska i varp och inslagsriktning, men på skrådden är de mer elastiska.

Kypert i sin grundform har en tydlig diagonallinje, som man kan vrida på för att skapa mönster. Om man vänder solvningen så får man ett spetsmönster. På samma sätt kan man få spetsmönster i längdriktningen. Kombinerar man dessa effekter kan man få ett rombmönster. Under järnåldern förekommer något vi kallar för bruten omkastad kypert. Där har man i vändningen hoppat över ett antal steg, oftast 2, för att inte få en längre flottering i vändningen. När man gör rombmönster i bruten omkastad kypert så kallas denna för diamantkypert. Gör man mönster bara i inslagsriktingen kallas detta för fiskbensmönstring. Diamantkyperten, som ett regelbundet mönster, dyker upp under romersk järnålder. Men bruten omkastad kypert förekommer redan under förromersk järnålder: Gerumsmanteln är ett exempel på detta. I samband med att 3-skafts kyperten blir populär, så förekommer också rombmönster där man inte har brutit i vändningen. Dessa kallas för gåsögon, dock skiljer sig från det moderna gåsögat eftersom dessa är vävda i 3-skafts kypert.

Idag skulle man säga att den enklaste varianten av omkastad kypert är korskypert. Men man får vänta några hundra år till innan den gör sig gällande i det historiska materialet. Idag karaktäriserar vi alla brutna omkastade kypertvariationer som härledningar av kypert.

English
Twill is more loosely bound than plain weave fabric, and therefore it becomes a little more loose and soft. Twill is more elastic, especially on the bias. No fabric is really very elastic in the directions of the warp and weft, but more so on the bias.

Twill, in its basic form displays a clear diagonal line, which may be turned to create patterns. If turning the treading of the heddles, a V pattern emerges. Similarly, one can get in the longitudinal direction. When combining these, a diamond pattern is achieved. From the Iron Age, there are finds of what we call broken reversed twill. To avoid long floats in the turns, usually two heddles where skipped.  When you make a diamond pattern in broken reversed twill, is is called diamond twill. If the pattern is only visible in the weft direction, this is called herringbone. Diamond twill occurs regularly in finds from the Roman Iron Age. Broken twill is reversed during the pre-Roman Iron Age, of which the Gerum cloak is an example.

In conjunction with the increased popularity of 3-shaft twill, diamond patterns occurs, but without the broken reversed twill. These are called goose eyes and they differ from the modern goose eyes as these are woven in 3-shed twill.

Today, we might say that the simplest reverse twill is broken twill. But it takes a few centuries before this manifests in the historical material. Today, we characterize all broken reversed twills as twill derivations.


Swedish
Fram till och med medeltiden är de kypertfragment som finns bevarade nästan uteslutande i ull. Dock finns det en grupp med vävnader gjorda i linne. Dessa utgör vad vi kallar för en kypertvariation, och här har man skapat en större mönsterrapport genom att vrida och vända på kypertdiagonalen. Det är intressant att de mönster som kypertvariationen ger återfinns i andra bindningar, exempelvis droppdräll.

English
Until the Middle Ages, the extant twill fragments that are preserved are almost entirely made of wool. However, there is a group of fabrics made of linen. These are what we call twill variations, where the weavers have achieved a larger pattern repeat by twisting and turning the twill line. It is interesting that the pattern yielded by the twill variation is found in other bindings, such as huckaback.

Historical textiles ❤ twill
/ Amica and Maria

14 thoughts on “Kypert / Twill

  1. Pingback: Ulltøy i Oslo omkring 1300 – hvordan så det ut? | Høvel & hage

    • Diamantkypert har aldrig varit populärt under Svensk medeltid. Däremot om man använder samma definitioner som resterande av Europa, då hamnar diamantkypert på medeltiden. Det är alltid bäst att ange århundrade, i det fall där man kan ge en tydlig tidsangivelse.
      För jag antar att du syftar på kommentaren ovan.

      Like

      • Ja, precis. Även jag är besviken över att diamantkypert inte var populärt under 1300-talet. Därför undrade jag under vilken tid det var på modet. Handelsgillet säljer ett tyg som är gjort efter ett fynd från Lödöse daterat till 1220-1240 och antas vara importerat. Liknande fynd ska ha hittats på andra orter (men jag Känner inte till något om deras källmaterial). Jag letade efter lite mer info, och det verkar som att den sortens kypert hörde mer hemma under vikingatiden – eller har jag förvillat mig igen? Ju mer man läser, desto mindre vet man.😅
        Mvh/Vera

        Like

      • Jo, jag såg det, men var det så att man hade gåsögon, men absolut inte diamantkypert? Vad är skillnaden? Är det pricken i mitten, eller även något annat?

        Like

      • Skillnaden är att diamanten har en förskjutning i mönstret så den är ojämn i mönstret. Se bilderna ovan.
        Det finns inga fynd av diamanter från medeltiden så det verkar som den är helt ute.

        Like

      • Ja, nu ser jag vad du menar med förskjutning. Men att det inte skulle vara på modet, det visar på bristande smak. Tygerna jag har är ju riktigt tjusiga. Då får dottern nöja sig med en medeltidsinspirerad kjortel. 😉

        Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s