English within the text
Translated by Anna Lindemark, Lindemark Text

Vad är kvalitet och vad är bra kvalitet?
Kvalitet är ett väldigt relativt begrepp. Det går aldrig att diskutera utanför en kontext, utan måste alltid diskuteras i förhållande till användning och syfte. Ett tyg som lämpar sig bra som gardin kan vara en jättedålig kvalité för möbeltyg. Det man är ganska ense om är att många långa och finfibriga fibrer kan ge ett tyg av hög kvalité. I det här fallet syftar man till utseende och hållbarhet. Många finfibriga fiber tillsammans blir mer följsamma och elastiska än en tråd av motsvarande tjocklek som består av grövre fibrer. Ett tygs kvalitet och utseende beror inte på en enda sak, utan det är en mängd faktorer som samverkar:
Materialet
Konstruktionen, t ex vävbindning.
Inställningen, t ex hur många tr/cm

Även trådens utseende och hur många snoddvarv tråden har per cm påverkar slutprodukten. Detta gäller också övrig efterbehandling av tyget, t ex valkning, ruggning och impregnering. Utseendet påverkas starkt av färg, tryck eller mönster.
God kvalitet avser alltså ett tyg som är optimalt för ändamålet. 

English
What is quality – and what is good quality?
Quality is a very relative concept. It is impossible to discuss out of context, but must be considered in relation to use and purpose. A fabric that is well suited for making curtains can be a poor choice for upholstery. Many people agree that long and fine fibers can provide a fabric of high quality.
In this case, appearance and durability are taken into account. Many fine fibers held together make a more pliable and elastic thread than fewer coarser fibers forming a thread of similar thickness. A fabric’s quality and appearance does not depend on just one thing, but a variety of factors are in play:
The material
The construction, eg. binding
The setting, eg. how many tr / cm

But even the appearance of the thread and the amount of twist it has got per centimeter will affect the final product. As will other finishing of the fabric, such as fulling, napping, impregnation and so on. The finished look is strongly affected by color, print or pattern.
So when we talk about good quality, we mean a fabric that is optimized for its purpose.

Spånad
Under förhistorisk tid spanns tråden på slända. Från järnåldern och medeltiden finns fynd av sländtrissor i många olika former och storlekar och i ett flertal vikter och material. Olika typer av trådar kräver olika typer av sländtrissor. Vill man åstadkomma en tunn tråd kan sländan inte vara för tung, eftersom tråden då går av. Vill man spinna en lös och luftig tråd underlättar det att ha en slända som roterar långsammare. Se bild.
Det finns källor som tyder på att man har spunnit med långrock i Europa under medeltiden, men det finns inga belägg för att långrocken fick fäste i Sverige. Däremot vet man att spinnrocken får sitt genomslag under 1700-talet – ett stort tekniskt språng i utvecklingen, och något mycket tidsbesparande, då spinnrocken drivs med foten och dessutom sköter upplindningen av den färdiga tråden på en spole, vilket gör att man slipper avbryta arbetsprocessen hela tiden för att göra detta för hand.

Z och S?
När man spinner tråd så kan man välja att rotera fibrerna medsols eller motsols. Det gör att tråden kommer att få en diagonalriktning beroende på åt vilket håll man spunnit. I gängse litteratur kallas detta S- eller Z-spunnen tråd, beroende på vilket håll trådens diagonalriktning lutar åt.

Entrådigt eller inte?
Entrådiga garner är det absolut vanligaste i vävda tyger. Entrådigt garn är mindre arbetskrävande att producera eftersom man inte halverar garnets längd genom att tvinna det. Däremot förekommer tvåtrådigt garn i riktigt tjocka textilier, och i exempelvis brickbandsvävning där själva arbetstekniken vrider upp snodden, vilket gör att tråden till slut går av.

Tvinnar man två trådar bör man tvinna i motsatt riktning jämfört med spinnriktningen för att få ett balanserat garn. Tar man två Z-spunna trådar och tvinnar dessa får man ett S-tvinnat garn.

English
Spinning
During prehistoric times, thread was spun on a drop spindle. From the Iron Age and the Middle Ages, as from most other historical periods, there are various finds of spindle whorls of all shapes and sizes, with different weights and of different materials. Production of a variety of threads requires different types of spindle whorls. To spin a thin tread, the drop spindle must no be too heavy, since the thread won’t be able to hold its weight. To make a loose and airy yarn, the spinner might want to use a spindle that rotates more slowly. See illustration.
There are sources indicating that people have used Great Wheels for spinning in Europe in the Middle Ages, but there is no evidence that the Great Wheel gained any particular foothold in Sweden. What we do know is that during the 1700s, the spinning wheel has its breakthrough, a great technological development and a great time saver, since the rotating movement is achieved by the spinner’s foot, and the wheel handles the take-up of the finished thread on a bobbin, thus excluding the constant interruption of the spinning process to wind up the thread.

Z and S?
When spinning, a spinner can choose to spin the thread clockwise or counterclockwise. This means that the thread will have a visible diagonal fiber alignment, depending on the direction in which the thread is spun. In current literature, this is known as S- or Z- spun thread, depending on the leaning direction of the fibers.

Singles or not?
Singles are the most commonly used threads for weaving. This is not surprising, since no yardage or labor is lost in the plying. However, two-ply warp and weft occurs in really thick fabrics and also in tablet weaving, where the rotation of the tablets unwinds the twist, and eventually makes the yarn drift apart.

Plying is generally done in the opposite direction of spinning, to achieve a balanced yarn. Two Z-spun singles plied together make an S-plied yarn.

Snoddvarv
När man spinner så ger rotationen snoddvarv på tråden, och dessa brukar räknas per meter. Ju fler snoddvarv/m, desto hårdare blir garnet. Dagens maskinspunna trådar ligger på omkring 300 snoddvarv/m, vilket i regel är alldeles för lite om man tittar på äldre textilier. Antalet snoddvarv påverkar i hög grad tygers utseende och kvalitet. Om man skall göra rekonstruktioner, är det värt att ”spinna på” tråden, dvs ge den ytterligare snodd, för att få fler snoddvarv per m. Dagens trådar saknar många likheter med tråd så som den vanligen såg ut förr. Trådens utseende påverkar i hög grad hur slutprodukten kommer att te sig. Detta har större inverkan än om tråden är Z- eller S- spunnen. Endast då det gäller spinnmönstrade textilier från t ex. järnåldern har snoddriktningen någon större betydelse. Intressant är dock att under medeltiden blir det i princip regel med z-spunnen tråd i varpen och s-spunnen i inslaget. Det är intressant att fundera kring hur detta kommer sig.

Vävens utseende påverkas mycket av att den z-spunna varpen skall vara hårdare spunnen och tätare än inslaget, vilket i regel är lösare spunnet och inte heller har lika många trådar per cm. Likaså påverkas vävens utseende beroende på om man väljer 1-trådigt eller 2-trådigt garn. I de medeltida rekonstruktioner som vi gjort, har vi gjort avkall på snoddriktningen.

English
During the spinning process, the rotation twists the thread, and the twist is measured per inch or cm. The more TPI, the harder the thread becomes. Today, machine spun threads have about 3 twists/cm. Compared with older textiles, this is usually far too low. The amount of twist greatly affects the appearance and quality of the fabric. If one is to make reconstructions, it is worth to work the machine spun thread to get more twists per m. This can be achieved by running the thread once more through a spinning wheel. Today’s thread corresponds poorly to extant historical threads. The thread’s appearance greatly affects the look of the finished product. This is in fact more important than whether the thread is Z- or S-spun. Only in Iron Age spinning-patterned textiles, this is of any great significance. Interestingly, it becomes something of a rule to use Z-spun warp and S-spun weft during the Middle Ages. The reasons for this are an intriguing question.

The look of a finished fabric is strongly affected by the qualities of warp and weft, the Z-spun warp generally spun harder and denser than the weft, which is often looser and has fewer threads per cm. Likewise, the look of a fabric is affected by the choice of one- or two-ply yarn. In the medieval reconstructions that we have made, we have disregarded the twist direction.

 Kardgarn eller kamgarn?
Innan ullen spinns så skall den förberedas. Det är nu man väljer om man skall framställa ett garn av kardgarnstyp eller kamgarnstyp. I ett kamgarn bör alla fibrer vara parallella, och i förberedelseprocessen använder man ullkammar. De äldsta svenska fynden av ullkammar är från järnåldern. När fibrerna ligger parallella blir tråden mer kompakt och uppfattas i regel som glansigare, och eftersom den är så tätpackad kan den inte heller binda så mycket luft, och tråden kommer inte att bli lika värmande som ett kardgarn. Tråden blir också starkare.

I ett kardgarn ligger fibrerna huller om buller, vilket gör att tråden binder mycket luft. Det finns inga fynd av kardor från medeltiden, men däremot bilder som visar kardor från denna tid.

English
Carded or combed ?
Before the wool is spun, it must be prepared. This is where you choose between woolen or worsted preparations. When making a worsted yarn, all fibers must be parallel, and for the preparation process, wool combs are used to help align the fibers. The oldest Swedish wool comb find dates from the Iron Age. When fibers are all aligned, the thread becomes more compact and perceivably shinier, and because it is so dense, it cannot hold as much air, and will not be as warm as carded yarn. The thread will also be stronger.

In a carded thread, the fibers are unaligned, which enables the thread to trap more air. There are no Medieval finds of wool carders, but there is pictorial evidence of carders from this time.

/ Amica and Maria